Smida ankarkrok och beslag till en hatthylla

Har tänkt ett tag att jag skulle smida krok och beslag till en hatthylla i nya hallen. Skulle passa bra till den nya linoljemålade pardörren och en tapet med lite äldre stil på. Beslagen vållade inte några stora utmaningar och gick som planerat. Men hur smider man snygga ankarkrokar?

När man inte hittar andra som gjort något innan och inte heller i alla smidesböcker man har hittar något måste man ju börja fundera lite själv, och de e ju jobbigt :-) Jag prövade först att smida ankarkrok i ett stycke. Att klyva i bägge ändar av ett rundjärn och få till "dubbelkroken" samt fästerna. Sanning att säga blev det inte särsklit snyggt och jag hade nog behövt smida en 10-20 stycken för att hitta rätt snitts på dom. Jag gav upp efter en 3-4 försök och fudnerade igen ett tag.

Resutatet av lite ritande, tänkande och exprimenterande smide blev det som synes på bilderna här. Jag tog helt enkelt två 6 mm rundjärn och gjorde an ögla i bakkant och snurrade dom och smide ut krokarna i andra änden så att säga. När änden med krokarna var klar kapade jag öglan i andra änden och smidde ut fästerna.

Problemet är att de två delarna inte sitter helt tajt utan "rör sig" lite. Men när man skruvat fast dom i hyllplanet sitter dom fast i varnadra som berg! Man skulle ju kunna nita uppe vid fästet om man ville ha dom tajt och icke rörliga Innan man skruvat fast dom, men det tyckte jag var lite overkill i sammanhanget?

Tja så här blev det i alla fall, kvalitetsgodkänt och gillat av Helana och barnen som är min egen hårda men rättvisa jury :-) Det jag ska göra är att byta ut den tunna furuskivan mot en i Ek som jag har och som blir lite tjockare, kommer att passa bättre men det tar jag till våren...

Passar även på att lägga upp en bild på nya dörren som vi verkligen är nöjda med, känsla in i minsta detalj!

Bygga skafferi och smida beslag (gångjärn & handtag)

Var ett tag sedan jag uppdaterade bloggen men här kommer lite bilder på ett projekt jag pysslat med i decembermörkret!

Jag har byggt ett skafferi i köket "on demand" från Helena. När allt snickeri var färdigt stod det klart att inget annat än handsmidda gångjärn och handtag skulle pryda dörren! Sagt och gjort! Var i Våga Smidas smedja i Smedjebacken en lördag och smidde mig det som behövdes.

Jag utgick från Plattjärn 5 x 20 mm till bladen och 10mm fyrkantsjärn till hakarna. Började med att smida ut bladen till önskad tjocklek, avsmalning och bladet längst ut på gångjärnet. Sedan gjorde jag hakarna med stukning i vinkeln för bra hållfasthet och något att slå på vid fastsättandet. Vid 90 graders böjjning gör ju annars uttänjningen i vinkeln att det blir tunt med material vilket minskar hållfastheten i hakarna. Något man kompenserar för om man stukar materialet i vinkeln.

Jag arbetar helst i fyrkantsjärn då det ändå måste vara två sidor att smida på när man räcker ut hakarna. Sedan smider jag tappen rund som dörren skall hänga på. Jo och en liten detaljt som har med funktion att göra, Jag smider en fas på plattjärnet innan jag "rullar" ihop gångjärnet för att det skall smita ihop tajt och bra i själva "öglan" om kan säga så? Syns på bilden hur rund öglan då blir inuti. Annars är risken att det blir en liten "kant" som hugger tag i tappen när man vrider dörren/gångjärnen runt tapparna!

Till sist så blev det bränt i linolja för att få den där äldre svarta patina som man ibland eftersträvar i smidet.




Tja, hur som helst skåda bilderna och döm själva, jag är i vart fall nöjd med resultatet och Helena har godkänt och kvalitetssäkrat projektet :-) Kanske man skulle smida egna skruvar då dom som sitter där nu inte riktigt passar in om man ska va petig?

DVD film om järnframställning klar!

Nu har jag äntligen fått klar en DVD film som jag tänkt göra i flera års tid! År 2008 när jag gick på Bäckedals folkhögskola (forntida smide) fick vi även göra järn av myrmalm i både shacktugn och gropugn enligt en tusenårig teknik. Redan då hade jag filmkameran med mig och filmade en hel del men jag saknade några moment för att få till en film rent pedagogiskt.

Nu har jag gått en kurs i järnframställning för några veckor sedan och då fick jag tillfälle att samla ihop de saknade filmsekvenserna. Nu har jag sammanställt en film som finns på två DVD som jag ska sälja under Blacksmith Maraton som går av stapeln nästa vecka!

Filmen är inspelad hos K-G Lindblad i Hammarede i Jämtland och jag kan varmt rekomendera en kurs i järnframställning hos honom om ni är intresserade!

Jag får återkomma med ett litet smakprov på filmen vid ett senare tillfälle kanske...

Första Röjkniven / Machetas är klar!

Fick klar den första utav tre röjjknivar idag! Om jag gör en resume så har jag gått till väga på följande sätt:

1. Utgångsmaterial var ett plattjärn (härdbar stålsort) på 6x30 mm.

2. Smider ut formen på bladet så att kniven håller de 30 mm vid skaftet och i spets/änden 70 mm. Arbetar till en början med penen men övergår till ban då jag vill ha bladet så slätt som möjligt utan märken efter penen. Smider även ner en antydan till egg för att få mindre material att fila och slipa bort vid formning av eggen senare. Lägger undan kniven för att kylas ner i lufttemperatur då jag inte vill härda stålet i vatten. Jag vill vända på bladet och nu smida på skaftet som skall vara 100% genomgående med två träsidor på var sin sida med bladet synligt i mitten.

3. Efter avsvalning smider jag ut skaftänden. Den skall dels ha en form som ger stöd bak i handen men även skydd från att halka med fingrarna ut på bladet. Även tjockleken skall ner på skaftet. från 6 mm till ca 3-4 mm smider jag ner det.

4. Nu är smidet klart och jag hettar upp baldet till minst 800 grader för att sedan läggas i isoleringsmaterial över natten. Då får jag en långsam avsvalning och stålet blir "normaliserat". Då är det som mjukast och lättast att forma med fil samt att jag får bort eventuella spänningar som jag byggt upp i stålet udner smidet. Det senare är viktigt för att inte få konstigheter i bladet vid härdning.

5. Nu är det ett par timmars arbete med att fila till formerna på bladet och skaftet.

6. Upphettning långsamt till 800 grader. Jag tar god tid på mig och bladet värms upp först på siddan av ässjan och sedan på kolbädden och sedan i glödbädden. Detta får ta en timme minst! Sedan härdar jag bladet i härdolja för att få en så skonsam avkylning som möjligt men ändå effektiv!

7. Slipning på en slipsten för skärpan. Jag har smidit bladet med bara egg på ena sidan, sk. saxslipning står på dagordningen. Detta är ett huggande verktyg och inte ett skärande vilket gör att jag väljer en egg på 40 graders vinkel.

8 Skaftning med två halvor av päronträ! Jag skruvar ihop bladet med förbindelseskurv (sådana som sitter exempelvis i lås och trycken på dörrhandtag i dörrar) utav mässing. Mycket filning och slipning för att få till trähandtaget och stålet att sitta ihop jämt och fint. Jag lägger lite PL400 på emellan träsidorna för bra fäste samt för att fylla ut eventuella ojämnheter.

  

Totalt har jag lagt ca 10 timmars effektivt arebete på min första röjjkniv! Kan nog komma ner i 7-8 timmar per kniv men det blir dyrt ändå för en eventuell slutkund :-) Matrial kosntad är kol, stålet och förbindelseskruv i mässing på sammanlagt ca 100 kronor och så en timmpenning på det!

Smidda pilspetsar och machete!

Ser nu att ett inlägg jag gjort har försvunnit? hmm... hur som helst, jag har varit i Smedjebacken i 3 dagar och smidit! Bland annat har jag fortsatt att smida Pilspetsar. Jag har fått till det hyffsat och om jag utgår från 8mm fyrkant får jag spetasar som väger 25 gram och om jag utgår från 10mm fyrkantsjärn blir dom 40gram. Jag har testat dom med den lilla pilbågen jag har på 107 cm och det är otrolig genomslagskraft i pilarna! Går utan problem igenom 2mm plåt på 20-30 meters avstånd! Jag smidde även en serie pilspetsar i olika stadie för att få till en steg för steg serie. Jag får återkomma med den och hur jag valt att smida pilspetsar.

I förra inlägget talade jag om Röjjknivarna som blivit färdiga, jag skall förklara vad det var för något nu. Jag fick alltså en beställning av en firma som gör gärdesgårdar och även bereder slanorna av gran som används för ändamålet. Firman här i Älvdalen har två anställda från Burma som jobbar i friman med det. Killarna från Burma ansåg inte yxa och röjjkniv vara ändamålsenligt och förklarade att dom i liknkande arbeten i Indian och Burma haft en Machete liknande kniv som fungerade mycket bra!

Efter en del diskussioner och mycket ritande och skissande tog jag på mig uppdraget att smida 2 stycken av dessa röjjknivar. Jag har utgått från 6mm x 35mm plattjärn med kolhlat så att stålet är härdbart. jag har fått till tre stycken knivar som blev helt ok enligt mig, nu skall jag bara skafta dom samt slipa och bryna upp skärpan på dom. Sedan får vi se om dom faller i god gjord hos beställaren och om jag har fattat saker och ting korrekt i ärendet? :-) Jag har för första gången i min karriär som hobbysmed härdat i olja! Gick ju fantastiskt bra och knivarna som är 27 cm långa plus skaft har inte böjjt sig en millimeter utan är raka och fina i blad och skaft! I vanliga fall brukar man kunna känna hur stålet vrider sig av spänningar i vanligt vatten men nu i olja, inte en endaste liten vibration när man stoppar ner kniven i oljan! En i sanning mycket skonsammare metod att härda som jag kommer att ta med mig framöver!

Total tidsåtgång för Machetas med kommande arbete med trähnadatg uppskattat ligger på ca 4 timmar per machete/röjjkniv! Pilpetsdarna görs på ca 15 minuter per styck! Allt som allt ett helbra veckoslut med tre dagars smide! Kunde ju inte bli bättre!

Röjjknivarna klara!

Har idag filat, borrat hål för att nita skaft, härdat och anlöpt de röjjknivar jag i går lade i isolering för att de skulle normaliseras. Lite show att härda i härdolja med rök och eldsflammor vilket jag inte gjort någon gång förut. Jag har alltid härdat i vatten men då dessa kinvar/machetas är långa, mycket längre än en kniv, ville jag härda på ett skonsammare sätt än med bara vatten. Knivarna behöll formen, är raka och krökte sig inte en millimeter! Jättekul att det hela funkade och att jag faktist, på två dagar har gjort tre stycken!

Nu skall dom skaftas med tre nitar per handtag/skaft. Sedan är det dags för leverans! Toal tidsåtgång per kniv/machetas estimerar jag till 6-8 timmar lite beroende på hur skaftningen går? Sedan tillkommer kostnad för kol och material. mm... man fattar att fabriksgjorda prylar blir billigare och mer tidseffektivt gjorda. Men som sagt, dom finns ju inte i sortimentet i Svergie så jag kanske ska nischa in mig till alla gärdesgårdstillverkare då? :-)

Jag återkommer med bilder när jag har skaftat en av dom...

Härdning och anlöpning av knivblad!

I tisdags så kom Henrik tillbaka med ett av de knivbladen han smidde för ett tag sedan. Ett blad som var filat till sin slutgiltiga form och nu var det dags för härdning och anlöpning. Bladet var "normaliserat" sedan förra gången, detta för att få stålet så mjukt som det går inför filningen som då går mycket lättare. Men även för att få bort alla spänningar i stålet efter att ha smidit ut bladet då stålet värms upp och kyles ner på städet om vart annat. Man kan då bygga upp stora spänningar i stålet som får oönskade effekter vid härdning, exempelvis att bladet spricker eller böjjer sig åt något håll.

Vi tog god tid på oss och började med att värma upp bladet en kvart vid ässjans kant så bladet blev först belv 50-100 grader och sedan flyttade vi bladet mer och mer in mot glöden för att sakta värma upp det till 800 grader! Det som händer då är att kolmolekyler "blandar" sig med järnmolekyler och en sådan blandning gör stålet "hårt" och då håller kniven skärpan!

800 grader vet man att det är om man testar med en magnet då stålet vid den tempraturen upphör att vara magnetiskt. Man ser det även på färgen, det skall vara orangefärgat då är man på rätt sida om 800 grader. Vid den tempraturen kyler man snabbt bladet i vatten med rumstempratur och lite diskmedel i för att få bort ytspänningen. Det som då sker är att man "fryser" blandingen av kol och järnmolekyler och hårdheten består.

Efter härdning måste man när det gäller knivar, anlöpa stålet! Det innebär att man värmer bladet igen (se blid ovan) för att blandningen av kol och järnmolekyler skall börja röra sig igen. Vid uppvärmning av härdat stål "mjuknar" stålet vilket är avsikten. En kniv som är härdad är för hård och eggen kommer att spricka eller bitar far ur bladet vid belasting, man vill helt enkelt ha ett så mjukt stål som möjligt men ändå så pass hårt att skärpan bibehålls även under belastning och användande.

En bra indikator på rätt hårdhet/uppvärmning av knivbladet är att slipa rent eggen och titta efter hur färgen på stålet förändrar sig allt eftersom stålet värms upp. Från bronsfärgat till gult och violett och blått och slutligen grått. Ett knivblad skall anlöpas till blått/violett ute vid eggen men gärna grått på ryggen där man vill ha ett mjukare stål.