söndag 24 november 2013

Smidda skohorn, konsoler & Rosor


Har äntligen fått ett par helger över att smide och snickra lite. Har fixat konsoler, hylla och stång så vi äntligen kan sätta upp gardiner i Gästrummet efter det att övervåningen blev klart för... ... ehum tre år sedan! Konsolerna är smidda i ett stycke och linoljebrända. Jag smide ett moment i taget och gör så på alla tre konsoler för att få dom någorlunda lika. Det blir svårare att få dom lika om man gör en konsol klar helt och hållet och sedan går på nästa. Hustrun har godkänt hantverket så då är det OK!
 

 
Har även haft lite julklappssmide på gång under helgerna. Skohorn och rosor fick det bli. Även rosorna är smidda i ett stycke järn. Skönt att få stå i smedjan igen, har blivit över ett halvår sedan sist då jobbet och allt annat inte ger mycket utrymme för hantverket längre. Bidragande orsak är naturligtvis att jag är utan smedja och får åka till Smedjebacken varje gång det ska bli något vettigt. Känns lite för begränsande att ta fram fältässjan på gården...

 
 
 
 
 

tisdag 28 maj 2013

Dopträd i smide till Norrbärke församling 2013

Jag, min syster och svåger har fått och tagit på oss ett gemensamt uppdrag att smide ett dopträd till Norrbärke församling (Smedjebackens kyrka).
 
Det skall vara klart att invigas på plats i kyrkan på Söndag den 2 juni 2013. Ni kan tro att det varit full aktivitet på lediga stunder i smedjan i Smedjebacken, vid skissblocket och i snickarboden ända sedan februari i år. Nu när vi nästan är i mål med projektet har jag tid och ork att dela lite här på min smidesblogg. Jag skall försöka beskriva projektet och hur det tagit form under vinter, vår och försommaren 2013.
 
 
Men jag återkommer i flera inlägg här hur projektet gestaltat sig från ide till färdig produkt.
 
 
          Ann-Kristin i full färd med att smida löv till dopträdet.
 
 
 
 
 
                              Efter många olika idéer och förslag fastnar vi för denna version.
 
 
 
 
 
 
 
Jonny finjusterar med filen ena stammen/grenparet.
 
 
 
 
Jag i färd med att smida ut en gren i lufthammaren.




lördag 2 mars 2013

Mathilda, Emma & Amanda i smedjan


I fredags var jag i smedjan med döttrarna Wiklund! Inget smide för min del men väl så roligt att vara instruktör åt barnen. Det är så kul att se hur dom hänger sig åt detta hantverk och det är en stolt fader som ser dom jobba så focuserat och med humöret på topp trots motgångar och många timmars arbete!



Amanda ville smida en lövkrok och en spik. Hon arbetade flitigt och det behövdes inte mycket hjälp från pappa för att nå dit hon ville. Amanda smidde även ett litet halssmycke som hon blev nöjd med. På bild ser ni Amanda smida smycke där hon lärt sig bästa sättet att med hammare slå bakifrån för att få bästa rull på järnet! Tog mig ett bra tag innan jag fattade att man får jämnaste böjarna på det viset, men Amanda vet redan vid 9 års ålder! Tänk om man fått börja med smidet vid så unga år! Hoppas barnen håller fast vid smedjan, det kommer att ge dom mycket skaparglädje i livet!



Emma valde att smida en G-klav och ett par åttondelsnoter. Även om det var med 3 mm järntråd så var det en stor utmaning att få till fina former. Emma har gjort precis allt arbete själv på smidet, jag har bara varit rådgivande och med krita visat hur man kan göra! Jag tror inte jag hade gjort det bättre själv! GRATTIS Emma, snyggt jobbat! Visserligen fick hon göra om det ett par gånger men till slut så satt den där. Bra att misslyckas men att inte ge upp!


Mathilda valde att göra en G-klav i 8 mm rundjärn, en stor uppgift att bemästra! Jag ska vara ärlig och säga att jag tvivlade lite på hur det skulle gå men jag ville absolut inte döda glädjen i att försöka skapa det man vill! Tur var väl det, en otroligt proportionelig och snygg G-klav som Mahtilda fick till!



Det jag blir lite extra imponerad av är att Mathilda här visar prov på rätt "tänk". Teknik och erfarenhet kan man alltid arbeta upp med tiden men att ha rätt tänk när man arbetar med smide är nog något man antingen har eller inte har? På bilden nedan ser ni Mahtilda med G-klaven när hon just böjt "andra änden" av den. Mathilda sa själv innan hon skulle böja G-klaven att man kanske ska fixa till änden innan för det blir svårt att få till det när man ska göra det som sista moment. Helt rätt Mathilda! Man måste tänka i moment och i vilken ordning man bäst gör dom och det är inte alltid man gör dom linjärt utefter det ämne man har.


Jaha, summerar jag det så har det varit en bra dag till i smedjan, den här gången nere i Smedjebacken tillsmamans med svågern som även han hjälpt till med råd och uppmuntran, tack Johnny!