Min egen smideshammare

Veckan har börjat bra, i måndags hyvling av virke till Mästermyrkistan, gjort skaft till kolspaden, färdigställt en kniv till och så lite teori kring olika stålsorter och legeringar. Idag tisdag har vi börjat smida hammare, något som man knappast gör själv om man inte har maskiner till hjälp. Jag har fått klart mitt hammarhuvud med hjälp av min släggdräng Tor! I morgon är det min tur att vara släggdräng, åt Tor. Att göra en hammare är i sig inte så tekniskt svårt men det är en fysisk utmaning att i 40x40 stål göra en 1,2 Kg tung hammare. Nu återstår filning, härdning, anlöpning och skaftning...

Hammaren är smidd i stål med legering av Kisel och mangan. Stålet har beteckningen 1672 och kisel ger högre hållfasthet och bättre härdningsförmåga. Mangan ger slitstyrka och hållfasthet. Vi har haft en del materialkunskap och jag får vid tillfälle förklara lite bättre det här med olika legeringar och hur det påverkar stålets egenskaper.

Men för tillfället är det sovdags :-)

/Tomas

Mästermyrkistan

På måndag börjar ett stort projekt som kommer ta en del tid i anspråk förmodar jag, vi skall göra en kopia av den kista som hittades på Gotland någon gång på 20-talet. Mästermyr kistan som den kallas var en verktygskista med de allra vanligaste smidesverktygen för en dåtida smed, inte alls olikt det som smeder allt sedan dess arbetat med (annat än den digitala tekniken där förändringshastigheten är något högre :-) ). Skolan håller med furu till kistan men orginalet var i ek, ek som ej var limmat utan hela stycken och gissa vad jag ämnar göra den i? Just, som den nörd man är vill man ju ha den i ek i hela stycken! Har ägnat 3 dagar åt att leta ekplank som är 30 cm breda och i går hittade jag det jag sökte i Rättvik på en ledstångs & trapp fabrik. Så nu blir det till att snickra och få till träarbetet sedan blir det till att smida beslag och lås. Jag antar att jag återkommer i ärendet... Kolla gärna in Naturhistoriska museet där kistan finns!

/Tomas

Egna verktyg, del III

Denna vecka har jag tagit ledigt torsdag och fredag, ack ett antal timmar smide förlorade :-) Nåväl dessa tre dagar denna vecka har jag hunnit med att skfta en kniv samt smidit min första tång! Smidestänger kan man alldrig få för många av, alltid en tång för varje dimension av järn och tänger som tar järnet på tvären och andra tänger som tar på längden etc. En smed håller sig alltid med egna tänger och med design alltefter det arbete som skall utföras. Så här är den alltså, den första tången ala´ Wiklund!

Osså han vi med den sedvanliga insperationsfilmen varje vecka, denna gång en gravvård som ett par tjeckiska smeder gjorde under kamerans bevakning, oj den skulle ni ha sett :-) Man inser att man har en bit kvar...

Syns nästa vecka...

/Tomas

Egna verktyg, del II

Så har andra veckan på skolan gått itll ända och det är dags att tvaga sig i tvål igen då :-) Veckan har gått åt till att smida dorn, mejsel, kolraka och kolskyffel. Jag har även härdat om alla tre knivbladen samt slipat upp råegg så nu är det skaft och slida som återstår. Skaftning av kolskyffel skall även göras nästa vecka. På kolrakan hade vi flera alternativa skaft att smida, korg, enkel vridning, klyvning etc. Jag valde att pröva en sk. Gotisk vridning, se bild. Eftersom jag även har en ouppklarad kamp med laminerade knivblad prövade jag för tredje gången en vällning av järn-stål-järn med ett till synes lyckat resultat denna gång. Jag återkommer när knivbladet är färdigt med bilder. Vi har även haft lite mer teori om det där med härdning och anlöpning, jösses det är ju en hel vetenskap det med! Skulle tro att man kan läsa till masters degree i metallurgi med om man vill :-)

Ja just det, jag smidde lite krokar och en konsol att sätta upp dom på, Helena beställde till grytlapparna i köket :-) Nästa vecka blir det till att smida tänger, Det ser jag fram emot men för tillfället är det jätteskönt att vara hemma i Älvdalen igen med familjen!

/Tomas

Egna verktyg, Del I

Så har man börjat smida sig sina egna verktyg då. Har smitt mejsel och ett par dorn idag. Mejseln är även härdad och anlöpningen klar. Har fått härda om knivbladen då de blev krokiga vid första härdningen. Förmodligen låg det spänningar i Järnet till följd av för snabba och/eller olika tempraturskillnader i bladet vid uppvärmning under tidigare hantering. Jag fick "neutralisera" bladen genom att värma upp dom till 800 grader och långsamt låta dom svalna av, sedan upp i temperatur igen och härdning för att avslutningsvis anlöpa bladet enligt konstens alla regler. Har även slipat upp råegg på bladet och jag är helnöjd! Det här var kul och en milstolpe för nybörjaren, mitt alldeles egenhändigt smidda knivblad klart att skaftas!!!

/Tomas

Härdning och anlöpning

Idag har vi plockat fram knivbladen och härdat dom samt gjort en sk anlöpning. Rena fysiklektionen som jag skall försöka förklara i korthet här.

Stål inehåller framförallt två grundämnen, kol och järn. Kol och järn som är skitkat om man skulle titta på strukturen i microskop. Det man vill vid härdning är att få en jämn blandning av kol och järn molekyler, då blir stålet hårt! Faktiskt för hårt för att bli andvändbart, därför gör man en anlöpning vilket innebär att man värmer upp stålet igen partiellt och får det något mjukare så att det inte spricker vid första bästa belastning eller slag.

Summa sumarium har vi idag värmt och kylt och värmt och kylt för att uppnå önskad hårdhet/mjukhet på stålet. Först värmer man upp knivbladet till ca 800 grader (som hjälp kan sägas att stålet upphör att vara magnetiskt vid ca 760 grader Celsius) för att snabbt kyla ner det med så jämn kylningsverkan över hela ytan som det bara går. sedan värmer man upp knivbladet i olika tempraturer för att det skall bli mjukare, olika mjukt på olika ställen. Exempelvis vill man ha ryggen på knivbladet mjukt och eggen hård även spetsen på kniven vill man kanske ha något mjukare för att den inte skall gå av vid lite belastning. Som hjälpmedel har man att följa färgnyanserna allterftersom stålet blir varmt, först gult sedan över till violett för att sedan bli blått och slutligen grått. Om stålet blir blått har härdningen i princip gått ur och du får inte kniven att hålla skärpan längre... Kanske någon har noterat hur stål blir blått om det utsätts för friktion/värme av något slag, då har du som sagt förstört härdningen!!! :-)

Tja, fysiklektion som sagt men intressant och kul. Har lagt upp ett par bilder till i fotoalbumet. För övrigt körde jag ett kvällspass och smidde mig ett laminerat knivblad igen (det första vart inte riktigt bra). Laminerat var ju som sagt en järn-stål-järn skitkning för att få både stålets hårdhet och järnets seghet...

Go kväll!

/Tomas

Första veckan till ända

Första veckan är klar och det har vart fullt ös hela tiden i smedjan! K-G som vår lärare heter har kört hårt med oss! Vi har lärt oss smidets grundmoment Hur man sträcker järnet (gör en grov bit tunnare och längre), stukning (ansamlar mer material i ena änden av en järnbit), vrider, väller (sammanfogning av två järnbitar), laminering (Väller lager av järn och stål) och hur man gör hål i järnet (inte borra då alltså :-) ).

Klicka på bilderna under fotoalbum för att se några av de saker jag smidit. Med ringarna har jag arbetat med momentet vällning, det kanske svåraste som vi gått igenom denna vecka. Först vällt ihop en ring och sedan smidit den andra ringen och vällt den när den går igenom den första. Tja jag hadde inte blivit rik på att ta anställning som kättingssmed iallafall, det kan jag säga! Detta tog mej ett antal timmar att smida plus några totalhavererade ringar...

Alla dessa moment har vi övat på när vi smidit olika saker. krokar, spik, knivblad och ringar. jag har lagt upp ett par bilder här på mina nybörjaralster.

/Tomas

Första Knivbladet ser dagens ljus

Måndagen gick som befarat åt till att leta upp matsal, gymnasitksal, bibliotek och rektorns tal om hur man INTE behandlar brandvarnare... :-)

Men i går och idag har det blivit långa arbetsdagar, från 0830 till ca 2100. Vi har stått mestadelen i smedjan och skapat våra första alster. Jag har hunnit med några krokar, ett antal spikar och så idag såg mitt första knivblad dagens ljus. Hann göra tre styckna innan hunger och trötthet tog övertaget. Jag har tidigare gått en våga smida kurs ett par helger men aldrig smidit i stål förut, endast "bondjärn" (låg kolhalt och sålunda relativt lätt att bearbeta men inget för knivar och verktyg m.m.).

I morgon skall det bli intressant att sätta filen i knivbladen och forma till dom, få en rak och bra tång samt få till grundformen på den blivande eggen. Sedan blir det till att härda bladet innan det är dags att skafta och slipa upp den sista skärpan... Tror inte jag hinner allt det där imorgon för vi skall lära oss "välla" innan dagen är slut.

Läxa till på fredag är att smida 5 spik som står på sin egen skalle utan att ramla samt ett knivblad vilket i och med idag är klart! Jag återkommer med bilder till helgen...

Vi synes!

/Tomas

Nu börjar utbildningen

Jaha, Söndagkväll och allt är packat och klart! I morgon bitti blir det först att ta Amanda till dagis, sedan åker jag till Sveg. Kommer hem på fredagkväll igen. Jag har kameran med mig och hoppas återkomma i slutet på veckan med första veckans rapport och någon bild! Hoppas vi får minimalt med information och dötid, jag vill ha glöd i härden dag ETT!

Tack ni som tittat in och kommenterat och skrivit i Gästboken! Kul att ni följer med på resan...

/Tomas