lördag 2 mars 2013

Mathilda, Emma & Amanda i smedjan


I fredags var jag i smedjan med döttrarna Wiklund! Inget smide för min del men väl så roligt att vara instruktör åt barnen. Det är så kul att se hur dom hänger sig åt detta hantverk och det är en stolt fader som ser dom jobba så focuserat och med humöret på topp trots motgångar och många timmars arbete!



Amanda ville smida en lövkrok och en spik. Hon arbetade flitigt och det behövdes inte mycket hjälp från pappa för att nå dit hon ville. Amanda smidde även ett litet halssmycke som hon blev nöjd med. På bild ser ni Amanda smida smycke där hon lärt sig bästa sättet att med hammare slå bakifrån för att få bästa rull på järnet! Tog mig ett bra tag innan jag fattade att man får jämnaste böjarna på det viset, men Amanda vet redan vid 9 års ålder! Tänk om man fått börja med smidet vid så unga år! Hoppas barnen håller fast vid smedjan, det kommer att ge dom mycket skaparglädje i livet!



Emma valde att smida en G-klav och ett par åttondelsnoter. Även om det var med 3 mm järntråd så var det en stor utmaning att få till fina former. Emma har gjort precis allt arbete själv på smidet, jag har bara varit rådgivande och med krita visat hur man kan göra! Jag tror inte jag hade gjort det bättre själv! GRATTIS Emma, snyggt jobbat! Visserligen fick hon göra om det ett par gånger men till slut så satt den där. Bra att misslyckas men att inte ge upp!


Mathilda valde att göra en G-klav i 8 mm rundjärn, en stor uppgift att bemästra! Jag ska vara ärlig och säga att jag tvivlade lite på hur det skulle gå men jag ville absolut inte döda glädjen i att försöka skapa det man vill! Tur var väl det, en otroligt proportionelig och snygg G-klav som Mahtilda fick till!



Det jag blir lite extra imponerad av är att Mathilda här visar prov på rätt "tänk". Teknik och erfarenhet kan man alltid arbeta upp med tiden men att ha rätt tänk när man arbetar med smide är nog något man antingen har eller inte har? På bilden nedan ser ni Mahtilda med G-klaven när hon just böjt "andra änden" av den. Mathilda sa själv innan hon skulle böja G-klaven att man kanske ska fixa till änden innan för det blir svårt att få till det när man ska göra det som sista moment. Helt rätt Mathilda! Man måste tänka i moment och i vilken ordning man bäst gör dom och det är inte alltid man gör dom linjärt utefter det ämne man har.


Jaha, summerar jag det så har det varit en bra dag till i smedjan, den här gången nere i Smedjebacken tillsmamans med svågern som även han hjälpt till med råd och uppmuntran, tack Johnny!

2 kommentarer:

Stefan, Orsa Järn & Design sa...

Kul läsning. Visst är det härligt med familjehögtid i smedjan.

Anonym sa...

Absolut Stefan! Jag är så glad att flickorna finner glädje i smidet! Jag hävdar att det är en god medicin mot det moderna samhällets svåra bieffekter...

/Tomas