Nordiska mästerskapen i smide 2008

Var på en fantastisk tillställning i helgen, Nordiska mästerskapen i smide!

Jag fick möjlighet att träffa mästersmeder från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Ukraina och England. Plus ett helt gäng med övriga smeder som blivit profiler i smidessverige genom åren. Vilket gäng, samlat på en och samma plats, i Smedjebacken (bara namnet Smedjebacken är ju en fullträff). Det tävlades i öppen klass, gesäll klass och mästersmedernas klass. Vinnare av 2008 Nordiska mästersmeder blev Finland!

Jag skall skriva några inlägg om helgen som gick men trötthet tvingar mig att bara notera detta här och nu. Kolla in videon med del av invigningsshowen, för show var det! Och en sak till, det sattes världsrekord, tror vi, i att smida världens största spik! Jo, jag var med och släggade på den tillsammans med smeder från 7 nationer... Mina initialer finns på den, tillsammans med mången duktig smed ;-) På en av bilderna här ser ni Tobbe malm hålla i den färdiga spiken som väger ca 16 KG!

Jag återkommer i ärendet...

Smide för ÅK 1-6 i Älvdalen, Rots skola!

Har haft förmånen att smida med elever från Rots skola här i Älvdalen. Ca 45 elever som under en timme var i grupper om 4 fick smida sig en krok! Lars Nicklasson och jag var smeder, och det var körigt vill jag lova.

Att exakt veta när man går in och hjälper barnen att smida och vad dom själva kan göra tog en grupp att komma på. Första gruppen hann därför inte göra sina krokar färdiga på en timme. Men resten av dagen gick som en klocka, allt funkade bra.

Jätteroligt att få förtroendet och det här kommer jag att göra om fler gånger om jag får tillfälle...

/Tomas

Mitt första offentliga framträdande...

I Älvdalen arrangeras varje somamr den sk bygdeveckan. Där varje By har varsin dag som dom ansvarar för. Jag fick en förfrågan om att smida under en av dagarna, Västängsdagen. Efter viss tvekan svarade jag ja, det är ju jätteroligt att få ett sådant förtroende, men visst hade man premiärnerver!

Jag har inte stått vid ässjan på 2 månader och det märktes direkt! Ack vad man tappar handlaget fort om man inte håller på dagligen. Men så är det väl, som hobbysmed får man räkna med att ta mer tid för att komma in i det hela vid varje smidestillfälle.

Nåja, det var roligt att se hur fascinerade folk är över detta gammla hantverk, jag träffade flera äldre som med varmt hjärta berättade hur dom som smågrabbar började som drängar hos någon smed i byn. Och den yngre generationen som aldrig sett smide på nära håll är som sagt nyfiket fachinerad. Konstigt att Älvdalen med sådana traditioner av järnframställning, liebruk, bösstillverkning och ett oändligt antal gårdssmedjor inte har bevarat denna tradition bättre!

Jag ser en uppgift att arbeta med framöver i min hembygd... :-) På bilden ser ni Amanda som smider sig en spik, det skall böjas i tid det som krokigt skall bli...

Smidesutbildningen är avslutad!

I går klockan 13:05 sjönk skeppet! Resan är avslutad och utbildningen är för min del numera historia, snyft! Det har varit en jätterolig utbildning och det har gjort mig gott att få arbeta med händerna och utveckla hantverkskunnandet.

Jag vill tro att jag har mer kunskap i händerna idag än för ett halvår sedan, men det får kanske andra avgöra? En sak är säker, om jag får möjlighet så kommer jag att stå vid ässjans glöd med smideshammaren i handen ännnu en gång...

När jag summerar vad jag skapat under de fem månaderna som gått är jag nöjd. Jag inser mer idag än förut de svårigheter och utmaningar som ligger i smidet. Men jag är också full av ideér som jag så gärna skulle vilja testa framöver.

Jag kommer att ha hålla denna blogg vid liv och i fortsättningen hålla den uppdaterad i en något lungnare takt. Visserligen har jag en fältässja och lite utrustning men jag kommer att söka möjligheter att smida i någon smedja här i Älvdalen och jag kommer fortsättningsvis att skriva om mina ansträngningar att hitta eller bygga en smedja här i Älvdalen och ett och annat smidesrelaterat event kanske man ocskå åker på som jag refererar här.

Till att börja med skall jag redovis hur vi gick till väga med järnframställningen i Hammarede, men jag återkommer med det när vädret blir för dåligt för att vistas ute i :-)

Tack alla ni som uppmuntrat mig under resans gång och framförallt Helena och barnen som stått utan Pappa och make i veckorna under denna tid!

Fortsätt gärna titta in då och då och skriv något smidesrelaterat i gästboken eller i kommentarer om ni undrar över något? ;-)

/Tomas

Tråddragning och drivning av en skål!

Denna vecka har vi jobbat med våra "luppar" (som järn/slagg klumparna kallas) som vi gjort förra veckan. Vi har värmt upp dom till riktigt höga tempraturer och jobbat systematiskt för att få bort slagg och välla ihop sprickbildningar på dom.

Sedan har vi smidit ut små stänger ca 10-15 cm långa och dragit tråd. Att dra tråd kan man säga är lite av ett kvalitetsprov på det järn man fått fram från myrmalmen. Det är ett tålamodsprövande projekt som innebär att man drar tråden (först i början järnbiten) genom en platta med hål. Vi har som mest kört igenom en bit i ca 60-70 hål med mycket små variationeri hålens diameter och på det viset fått till tunnare och tunnare tråd, men längre och längre naturligtvis.

Som minst har vi fått fram tråd som är 0.2 mm tjock och det får väl betecknas som bra resultat av det järn vi framställt! Kolla gärna in bilderna på sista sidan i fotoalbumet.

Jag har även hunnit med att av 2 mm plåt driva en skål som sedan jag sedan linoljebränt. Kul och relativt enkelt att arbeta i plåt, det kommer jag nog pröva på mer hemma sedan?

Hemma från skogen igen!

Fem dagar i de Jämtländska skogarna med järnframställning, kolning & tjärbränning är till ända!

I korthet kan sägas att vi gjorde fyra så kallade "blåsningar" med varierande resultat. Vi gjorde två kolmilor och en tjärbränning samt allt kringarbete som behövs till dessa processer och arbete för mat och värme. Kort och gott en skogsvecka utan de faciliteter som Hilton Hotell kan erbjuda :-) !

Det finns mycket att skriva om och jag kommer att återkomma med mer utförliga beskrivningar av framförallt järnframställningsprocessen. Jag har 4 timmar film med mig från veckan och hoppas kunna lägga ut någon snutt som i korthet visar hur man framställde järn från forntiden och i vissa delar av landet, ända in på 1900-talet!

För övrigt så går jag nu in på sista veckan på utbildningen och sedan är tjänstledigheten slut och det ordinarie arbetet tar vid igen.

Som sagt, jag återkommer med mer utförliga rapporter...

Sista smidesveckan!

Båda de laminerade knivbladen sprack mitt itu när jag skulle härda dom :-( Något gick verkligen fel i processen att härda, och jag tror jag vet vad...

... Jag ville ha en mycket kontrollerad uppvärmning innan härdningen och la därför knivbladen i ugnen ( i vanlig spis) och lät dom värmas upp där från noll till 200 grader på någon timme, trodde jag. Jag såg efteråt att jag inte haft ugnen på alls utan värmeskåpet längstned på spisen. Då jag hadde svetsvantar och långärmat noterade jag inte att ugnen ej var varm, synd då detta medförde en alltför snabb uppvärmning när jag sedan la knivbladen i ässjans glöd.

Det verkar faktist som om mina vällningar var bra då knivbladen sprack mitt i det invällda stålet och inte i vällningsfogarna. Det känns i alla fall som någon tröst i eländet!

Jag har även gjort ett knivblad av det damaskerade stål/järn jag smidit. Jag laminerade det med ett stål i kärnan av knivbladet. Det har även det någon defekt på grund av dålig härdningsprocess, men även där tycks vällningarna på det hela taget ha gått bra. kniven är inget perfekt mästerstycke men som den glada amatör jag är får jag vara nöjd med resultatet och göra fler försök hemma efter skolans slut, för det var trots lite misslyckanden på det hela taget spännande och roligt med damaskersmide!

Jag har denna vecka gjort ett par flasköppnare och ett verktyg till mitt städ för böjning och riktning av framförallt längre, mindre stycken av järn/stål, exempelvis vid smide av saxarnas "öglor"/handtag.Jag har lagt upp några bilder till i fotoalbumet!

Nästa vecka är vi ute i skog och mark för järnframställning med myrmalm som råvara och gammal teknik med stensatt grop i marken. Jag återkommer med bilder och berättelse till nästa helg!